Känslor så in i norden.....

Inte många dagar kvar nu...!

Känns bra... I början var det ju precis vad jag ville. Familj, hus, bil och Man ( var ju inte riktigt det jag fick men ändå). Tänk om man visste då... Men alla lär vi av våra misstag. Och ojoj vilken läxa jag lärt mig.

Men täkt om man visste att en vuxen man... Nej så kallar jag honom inte... En så kallad vuxen människa inte kan ta hand om sig själv. Det är otroligt. Och det är ju inte konstigt att han inte vill ha barnen varannan vecka... Kan man inte ta hand om sig själv är det svårt att ta hand om små barn... Hemskt att säga det men så är ju sanningen. Sedan arbetar han ju skift men det finns ju dygns dagis här. Men det funkar som det är och så länge barnen mår bra funkar det. Ska inte klaga för mycket. För det sista har han skött sig bra med barnen.

Jag är så tacksam mot mig själv. Som tog modet och gick... Välja datorn framför sin familj.. Hmm kommer aldrig någonsin förlåta just den delen... Aldrig, frågan är väl om Barnen gör det. Visste Sebbe skulle han inte göra det.. men det kommer ju när dom blir större. Skulle aldrig tala illa om honom inför barnen. För det är bara fel och det är mycket fel. Brist på respekt. Och jag respekterar ju honom ändå. På något konstigt vänster. Så där går gränsen. Däremot försvarar jag honom inte. När Sebbe frågade varför pappa åkte till den nya tjejen istället för att vara hos honom var ju lite knepigt... Vad svarar man liksom på det?

Jag tror helt klart jag får det mycket bättre nu. Kan sköta allt själv, det gjorde jag ju förut med... Men då ... Ne uch f*a vad jobbigt det varit dom tre sista åren. Uch.. Jag förstår inte hur jag kunde stanna.

Undra om jag någon gång misstänkte att han inte älskade mig, utan bara sa det? Det är nog det enda som jag inte klurat ut ett halvår efter vi separerat. Och varför han inte sa något...

Mina "meen" från detta långa förhållande är ju helt klart datorn och p**r... Det är jobbigt än idag... Svaren men från är jag ju härdad med så det är luugnt...

Ne gu vad skönt att det är över... Jag är verkligen fri snart.. Kan göra vad jag vill... Han kan ju ordagrant inte göra något...Allt, precis allt står på mig....

Jag är verkligen fri.... Jag slipper gå och fundera på det ena och det andra om och om igen, slipper bli sviken om och om igen... F*n vad sköööönt....

Sedan har det ju kostat en förmögenhet att göra såhär... Ikväll vet jag att Min lilla söta Sebbe kommer gråta, det gör han varje gång efter han kommit från Jani. Hela världen är jobbig för honom just med Jani, i alla fall för Sebastian... Känns hemskt, men det är sanningen... Att Jani inte fixar det förstår jag inte. men när det gäller honom är det mycket jag inte förstå och har ingen tanke på att försöka heller för det är slut nu... Men barnen har kommit lite i kläm....

Idag just den senaste månaden har det funkat jättebra mellan barnen, mig + Jani. Det verkar som en del av det bittra är över. Känns underbart att man ändå kan bete sig som vuxna människor.  Barnen älskar ju när han komme hit oxå. Jag hoppas att jag och Jani alltid kommer kunna vara bra vänner, respektera varandra och ha det som vi har det nu. Det vore toppen för det är riktigt bra nu... Men man får ju se.... Han har ju överbevisat detta många gånger att det inte kommer funka.. Vi får se...

Han kanske inte blir så glad när han får reda på att jag har skaffat mig jurist och advokat... Men för att reda ut allt men det ena och det andra behöver i alla fall jag hjälp. Sedan vet jag vad som gäller för mig...

Känner verkligen att det var skönt att få skriva av sig detta. Och som sagt.... Jag skriver hur JAG  tänker och tycke....

Och tyvärr, inget lycka till för jag tror ändå inte på det... ha roligt så länge det varar :) Det kan jag i alla fall säga... På ett snällt sätt alltså :)  Jag är snäll :)

Kommer kännas underbart när denna bloggen stängs ner... För då är det över.. Mina senaste 8 år... Är över... Och jag har kvar det jag älskar mest i hela världen, mina älskade små barn, som ingen kan få mig att avstå från <3 <3

Kommentarer
Postat av: Ozzan

Kan jag få din blogg kanske? :)

2010-11-01 @ 11:55:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0