Kompisar :(

Jag kom på en sak nu....

Tänk om alla mina kompisar fått bestämma över mitt liv och vem jag ska umgås med...

Vet ni?

Då hade jag inte umgåtts med just dig...

Den enda som som sagt till mig att den struntar i vem mina kompisar är och vem jag umgås med, om personen i fråga gillar eller inte gillar den/dom som jag umgås med är min mamma! Bara hon får ha mig i sitt liv så struntar hon i vilka jag umgås med.

I mina öron lät det faktiskt okey.

Inte nog med att jag "söker" efter en äldre man... Jag kanske borde söka äldre vänner oxå...

Enligt min åsikt och min erfarenhet så är killar under 30 lite sådär oseriösa (finns såklart undantag). Därför vill jag gärna att nästa ska vara äldre än 30... Blir jag kär i någon så struntar jag nog i ålder men i alla fall... Ni fattar vad jag menar :D

Sedan kompisar... Mina är i ålder från 20 till... hmmm 30 ungefär... Min mamma som även är min vän är äldst, hon är 43... mellan 20-30 verkar vilja ha en del drama.... Att folk orkar....  Är det inte det ena så är det det andra. Folk lägger sig i och skriver dumma saker osv osv. Ärlighet, vad är det?

Så undra om det blir bättre när man blir äldre? Blir man klokare och sköter sina relationer bättre? Slutar man prata en massa skit om saker och ting? Och slutar man bry sig om vad folk tycker och tänker?

Min kompis sa till slut ifrån! Att hon inte ville höra skiten! Vet ni, alla hennes vänner och släkt backade. Fanns kanske inget att prata om!

Precis såhär är det för mig. Jag vill inte prata om folk. Och då finns det inget att prata om? Det är väl tragiskt?

Så alla ni, mina vänner.... Ärlighet, försök lite. Sedan om man anförtror någon så ska man vara tyst. Jag kommer vara helt tyst, ett löfte som jag ska hålla hela året, gärna livet ut. Men däremot.... Tyvärr pratet om folk kommer inte vara kvar hos mig... Klarar ni inte det så tyvärr...



Känns så tråkigt att det blivit en sådan spricka mellan mig och min bästa väninna. Jag tror allt beror på kommunikations problem. Men problemet kvarstår ändå... Orsaken är nog svår att säga tror jag! Men jag saknar dig.... Och jag älskar dig men det vet du <3  Hoppas vi löser det :D

// Veronika

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0