Hejsan

 

Det var väääldigt länge sedan jag skrev. Lsten och viljan har helt enkelt inte funnits. Och varför göra något man inte vill? Men idag fann sig lusten och här ska uppdateras om vad som hänt i vårat liv..

 

Barnen går i skolan som vanligt och sköter sig fint. Beatrice har börjat på sim skola och vad jag fattat det som går det bara fint. Hon har även lärt sig prata mycket bättre när hon anstränger sig. Nu övar vi på R-ljud. Sebastian han trilskas vidare med gånger tabbellen. Resten av allt verkar han förstå. Gångertabellen däremot är jätte svår, men vi kämpar på. 

 

Jobbet mitt rullar på som vanligt, lite nya tider och ett nytt barn är det som är på g nu. Påskpyssel och utevistelse är det vi satsar på nu. Verkar som vi alla blivit friska nu i alla fall. Nästan hel Februari var vi alla sjuka i. Hoppas det var den tiden av sjukdomar och att vi nu går framåt. 

 

Jag personligen känner mig ok idag. Var på operation i Måndags! Inget farligt bara en rutin titthållsoperation. Tog lite längre tid än vad som var beräknat men allt gick fint. Det enda som tog tid var att istället för ett snitt fick dom göra två. På uppvak var andingen totalt nere, var så trött att jag inte orkade andas själv. Men efter ca 3 timmar fick jag ork att klara det själv. Sov hos mamma den första natten, andra natten sov jag hemma med sällskap för säkerhetskull. Och igår kom barnen. Egentligen kändes det lite tidigt för det gör allt ont i snittena. Just idag är det bättre men ont gör det. Hoppas att mycket vila i helgen får fixat till detta så man är redo för jobb på Måndag. Jag är sjävlvklart sjukskriven nu.

 

Måste ju skriva om min äslkade oxå. Min Merca Benz. Han mår fint. Han har bytt inredningen i sig och är nu rosa. Skit fint. Jag älskart och han med. Han dog häromdagen mitt i en rondell. Jag hann precis stanna innan en snövall. Var lite orolig att hans hjärta (motorn) gett upp. Men nej då, det var en enkelt fel så nu mår han bra, går som en klocka och är mera äslkad än i vanliga fall. Kan dock inte köra han för det gör för ont i snitten. Men Mercan mår fint. 

 

Jani (barnens pappa) har varit ett sådant stort stöd under denna vecka. Trodde jag inte men han har tagit barnen och även kört dom till skolan eftersom jag inte klarar av att gå så längt än. En stor stjärna till honom. Vad skulle man göra utan honom egentligen ? När Mercan dog hämtade han även barnen och sedan mig för att åka till verkstaden. Är det någon som oftast ställer upp så är det verkligen han. Tack snälla Jani för all hjälp :) 

 

Mycket att läsa för er... Känner att jag har mera att skriva men ni orkar nog inte läsa... Men kanske jag bloggar snart igen ;)